tinasprimont

Varning för långt inlägg med ganska mycket negativ energi.

Idag har mitt humör skiftats väldigt mycket. Sov inte alls mycket inatt efter kvällens/nattens bravader med tjejerna. Har så mycket att tänka på nu innan jul/nyår och vad som ska hinnas med. Efter jobbet var jag helt slut och sov några timmar. Jag är fortfarande trött men nu har jag blivit hemskt rastlös. Som jag skrev, jag har så mycket att tänka på nu, och jag har varit igång med jobb och knappt varit hemma dom senaste dygnen, vilket gör att nu när jag vill ta det lugnt egentligen så blir jag mer stressad av att inte ha något att göra. Eller att vara ensam.

Det är mycket känslor som tar över och saker jag vill göra/hinna med som tär just nu. Inte nog med att jag har sovit dåligt hela veckan med att ha drömt mardrömmar om både det ena och det andra. Visst har jag alltid haft svårt att sova (när jag är ensam, precis som att kroppen inte slappnar av) men jag har nog inte varit med om en så dålig sömn med mardrömmar trots att jag, den största delen av veckan, har sovit med Klas.

Jag jobbar varje torsdag-söndag fram till julafton från och med imorgon, det innefattar mest kvällstider och att jobba till stängning. Jag har själv valt det, jag älskar jobbet och jag behöver min inkomst. Men samtidigt har jag nu insett hur mycket jag kommer att missa, ha svårt att göra och hinna med saker just för att det är varje helg. (det är en stor del till att jag måste ha framförhållning med alla mina planeringar, som gör att jag bara ser hinder framför min vilja. hur jag ska hinna)

Den 15 december kommer min bästa vän, Alexander, hem från LA för ett besök i Sverige. Jag har inte träffat honom sen i slutet av april. Han är garanterat min största prioritering, och jag vill så gärna hinna träffa honom innan julafton. Och bjuda upp honom till min lya innan han drar, vilket var nog redan vid nyår. På tal om nyår, var ska jag ta vägen? Hade jag fått välja hade jag delat mig för att kunna vara med alla mina närmsta på en gång. Alla är på olika ställen, olika delar i Sverige, söder till norr, jag är i mitten av smeten och vet ingenting.

Jag vill(e) vara klar med min lägenhet innan allt med julen drar igång, men fick idag en tankeställare att det är den 1 december på lördag vilket gör att min lägenhet inte kommer vara färdigställd med allt som jag hade planerat. Det är nog en utav mina prioriteringar som tynger mig mest. Mitt hem är inte klart efter att jag har bott här sen i slutet av juli. Dels för att jag alltid sagt att det löser sig på ett eller annat sätt, men innerst inne har jag vetat att det inte gör det. Jag är ständigt behov av hjälp för att jag inte är teknisk, har inga verktyg att fixa och montera och sist men absolut inte minst - jag har varken körkort eller bil som gör att jag inte kan fixa något på egen hand. (det är mitt eget fel, jag har inte haft motivation, inte känt behov när jag mestadels bodde hos mitt ex i centrala Malmö) Nu vill jag ta körkort, och har tänkt att ta en intensivkurs, men samtidigt måste jag jobba för att ekonomin ska rulla på så pass bra som den gör nu. Jag hinner garanterat inte innan nyår. Så jag får försöka lösa det 2013 helt enkelt, vill åtminstone ha mitt körkort innan jag fyller 21 år, den 22 april.

Jag varnade för ett drygt inlägg. Men jag behöver skriva av mig ibland. Ni får verkligen tycka att jag är naiv eller tänka att det inte är så "farligt", att jag är negativ. Jag har haft magkatarr från och till sen i början av gymnasietiden, dvs, jag har väldigt lätt att oroa mig och bli stressad när jag känner att jag förlorar kontrollen. Och som sagt är det väldigt mycket känslor som styr, jag skulle vilja skriva ner allting jag känner men jag kan inte. Även om jag valt att ha min blogg offentlig för att jag vet att min familj och vänner läser så kan jag inte, det blir för personligt.

Jag är ledig imorgon (måndag) - onsdag. Hade planer att göra och funderingar på vad jag skulle kunna göra självständigt. Får se hur det blir med det. Hinner däremot inte träffa Klas alls i veckan, jättetråkigt, men då blir man extra glad när vi träffas sen.

(det är just nu man hade velat ha någons axel att luta på, mysa och känna att allt kommer falla på plats utan en massa hinder på vägen) jag är, som så alla andra, bara människa. Man får lov att ha dåliga dagar. det måste jag intala mig, för att inte hamna på botten av stress.